På kryss bland läppsmällare och annat löst folk

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Någonstans långt där uppe i skallemejjan så finns en övertygelse om att det visst vore helt ok att folk kör på sommardäck vintertid om förutsatt att folk faktiskt anpassar sin framfart till vägens förhållanden. Jag skulle nog sträcka till att vilja påstå att det rent av vara lämpligt om det var så, för då skulle det naturliga urvalet se till att vi bilister behöver göra det för att nå vår destination.

Jag har dock aldrig riktigt kunna sätta fingret på hur denna övertygelse blivit min egen för ens jag några dagar in på 2017 Läs mer…

Så lika, men ack så olika – när lokala importörer väljer nisch

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

I en inte allt för avlägsen forntid, ja på den tiden innan global marknadsföring via internet och sociala media ställde till det hela, ja då fanns möjligheten för de lokala importörerna att nischa sin marknadsföring efter eget huvud. Vem minns inte Skodas ’För nuftiga människor’ koncept ut som levde från relansering av märket under mitten av 1990-talet till 2003, innan det i detta globaliserade tidevarv kom att ersättas med koncernens Skoda – simply clever.

Jag har under en tid tittat på ett lätt schizofrent exempel i form av Nissan Bluebird T12 som introducerades som 1986 års modell. Det nyligen Läs mer…

I dessa tider av brexit – dags för en brittisk vagn månde?

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Jag är uppvuxen i ett hem där boken ”Allt om bilen” utgiven av Motormännen/Det Bästa’s förlag stod som källa för en stor del av mina teoretiska kunskaper om bilens konstruktion och vårdande av den samma.

För ett år sedan lyckades jag hitta ett eget exemplar på en loppis och det var ett kärt och väldigt hemtamt återseende. När jag idag tittar på de rika illustrationerna så slås jag av hur många brittiska vagnar som fått stå modell för allsköns av ingreppen, rostlagning av framskärmar på en Morris Minor, eller påfyllning av Bromsvätska i en Cortina med bromscylinder på vänster sida om motorn sett framifrån, eller som när proceduren för att byta hjul ska visas, ja visst då är det på en Morris 1300. När vi väl kommit fram till stycket om att spraymåla bilen, ja då finner man det fullt normalt att det hela givet bäst görs på en Triumph Herald  med sitt speciella huvlåset på framskärmens nederkant. Aningen subtila anspelningar, ja visst, och på samma sätt nått som än i dag gjort att jag inte är helt främmande för nått gjort på de galna öarna där ute i väster.

Nu har det väl dock inte burit sig så att det blivit nått brittiskt ännu, ty urvalet av Austin, Morris, Triumph eller Leyland på blocket är väl inte helt välsorterat. En eller annat på  -Rover står väl att finna, (Land -, Range – eller kort och gott Rover) men det känns inte riktigt som det på dessa jag är på jakt.

Men skulle det dyka upp en Rover 213 (SD3) från mitten av 1980-talet, derivatet av Honda Ballade, så skulle det vara svårt att stå emot, här till vänster hämtad från kultserien Skenet bedrar. Sannolikheten är väl ganska låg att en sådan skulle ramla förbi för de åren så hade vi inte någon regelrätt import av personbilarna och inte heller frågan om generalagent här i Sverige verkar varit helt klar även om Harry Karlsson bil tog in en och annan Land Rover och Range Rover…

Samtidigt på Mossvägen…

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Få saker får mig att verkligen gå i spinn som just trafikbilder från en svunnen tid, förslagsvis från platser som finns i mitt minnesbank. Härför leden så fann jag ett foto som jag inte har den blekaste om varför jag tagit, kanske var det bara nån exponering kvar på rullen och jag ”offrade” det på att öppna dörren hemma i föräldrahemmet och tog en bild ut över gatan, va vet jag…. tidsmässigt skulle jag placeras oss våren 1993, GLT’n kom att ersättas av en Audi 100 strax efter att bilden togs.

Den skarpsynte noterar väl så klart dominansen av Volvobilar, på vår gård närmast så syns farsans 1984 års Volvo 245 GLT, Läs mer…

Körjournal?! Håller man på med sånt än?

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

i mitt bilägandes barndom så förde jag körjournal, ja ni vet en sån där sladdrig litet tunt häfte där varenda liten tankning pliktskyldigt plitades ned med mätarställning, körd sträcka och tankad mängd. Inte för att det fanns något lagmässigt krav, men för att det liksom bara kändes lite mer vuxet att föra bok på utgifterna och antalet mil som tillryggalagts sedan senaste visiten vid pumpen.

Inspirationen kom säkert från farsan med ett förflutet som glassbilschaufför så föll det sig väl naturligt Läs mer…

Till norska däckkryss och tändinställningslampors lov…

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Min ärade hälft kämpar allt som oftast för att om möjligt få ett grepp om vad det är som driver mig i mitt bilintresse. Föremålen för min begeistring kan ibland vara väsensskilda, många  och framför allt kastas jag mellan dem i snabb takt, det ska erkännas.

Merparten av alla de intryck som präglat min världsbild om hur ett garage ska vara beskaffat  härrör från perioden mellan 1980-talet och fram till tidigt 1990-tal, säkert kopplat till att det var just då som jag som storögd jusselin gick på exkursion och kikade in i grannskapets vidöppna garageportar var och varannan helg.

Följaktligen så har i alla fall, idag två obsoleta, saker sin givna plats
på den där mentala listan över totalt ovärderligt livsnödvändiga saker som bara måste finnas i ett typiskt garage, dels de norska slirskydden som ser ut som ett metallkors, dels den ovärderliga pistolformade tändinställningslampan av stroboskop modell.

Och som så ofta, finns sakerna med på den där mentala bra-att-ha-listan så har jag även ständig spaning efter om någon sån där uppsättning bara skulle råka dyka upp på någon loppis, eller tradera, eller på blocket eller på nästa bilmässa eller på… ja du anar varför min ärade hälft ibland undrar om allt verkligen är rätt kopplat däruppe i hjärnkontoret…

Eder

Vagnparksansvarige

 

Vägmannaskap – en dygd allt mer på utdöende.

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige1 kommentar

Hela min uppväxt präglades av att Bilen var kommunikationsmedlet. Kanske var det tack vare att farsan körde glassbil, eller så var det just att i Nora där jag växte upp så var bussar inte direkt det naturliga sättet att förflytta sig. Rent kan det ha varit semestrarna med bil och husvagn som liksom valsade fast och cementerade in Bilen som det  naturligaste av sätt att förflytta sig.  Och visst, det blev ganska många upptäckarmil i bil varje sommar, oftast med Jugoslavien som vändkrets innan det bar hemöver igen. Hemvägen givet en annan sträcka än nedresan, för så ska det va, sa farsan.

Många av resorna sätter än idag någon form av ”minsta-nivå” för vad som är  möjligt, korsa Budapest i rusningstrafik – inga problem, ta sig upp till Gross Glockner, been there and hab’ der aufkleber, Rhen-dalen med den Lorelei *gäsp* och listan kan göras Läs mer…

Nya bilder

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Inget är som modernisering , sägs det. Strax före jul så kom jag och min ärade hälft fram till att det var dags att ta lite krafttag rörande alla våra digitala bilder som verkar finnas spridda på allehanda av våra tekniska grunkor, oftast på någon telefon, eller kanske på den förra telefonen… eller var den kanske i digitalkameran – och var i så fall har vi gjort av dem?

Nåväl det blev att bita i det syrliga äpplet och just välja dito, ja en mac, det föll sig så mycket lättare när alla paddor och fånar liksom direkt fick det att landa på burken. I alla fall i teorin, för framtidssäkrade vet verkar vi vara för allt nytt det bara liksom ploppar in i sin rätta mapp, men sen var det ju allt det är som vi fotograferat, eller fotograferat låter ju så högtravande, för när jag började kolla vad som egentligen fanns på dessa otal cd-skivor, minneskort och backupdiskar så får jag väl tillstå att tre fjärdedelar  var sånt som aldrig någonsin kommer att behövas igen… bilder på notislappar med forntida inköpslistor från Willys, bilder på mina fötter(?!) bilder på macid’et på en nätverksgrunka på mitt forna jobb som garanterat inte överlevt till dessa dagar.

Efter lite städande så återstod inte så mycket, eller ska jag säga 33000! kort som i någon mån kanske kan intressera någon i nått sammanhang, det är ju så lätt att spara:-)

Nåväl, fördelen var att jag hittade ett och annat matnyttigt som kanske går att förgylla den här sidan så, tro’t om du vill, det har kommit till ett och annat foto, inte bara på förstasidan!