Att den utrotningshotade SAAB 9-5an just är på väg att utrotas känns fullt logiskt. I alla fall när man tittar på det här exemplaret. Lackerad i den härligt NötBrons-metallicen som idag är allt för ovanlig. Vet inte om jag vill ge en eloge till ägaren? Besiktningen lär väl inte ha åsikter om härlighetens existens. Den rulla genom besiktningens nålsöga trots rostmaskens bett på dörr, baklucka och hundben.
Man kunde väl möjligen hoppats på att just den bilen i den lackeringen skulle fått vara aningen mer rostfri dock.
Om ägaren till denna kulturvagn möjligen har en längtat till landet, ska jag låta vara osagt. Men ”landet” borde i alla fall sända en tacksamhetens tanke till ägaren. Som just har den goda smaken att hålla fast vid en så härlig SAAB.
Härförleden hade jag vägarna förbi i grannskapet till föräldrahemmet lite längre upp i gnällbältets tätskogsområden. Även om jag är där regelbundet så är det väl inte var dag som man gör en exkursion runt om i kvarteren. Plötsligt föll allt på plats – precis som jag mindes det, där stod den mörkröda 900’an precis som den gjort sedan 1988! Även om huset verkade ha bytt kulör så har de i alla fall haft den goda smaken att låta bilen vara kvar.
”Snabb” resa i bästa kommunalåkaranda, Bussresa från Tulpangatan, till Örebro Central, Tågkompaniet till Gävle och där X-trafikens buss till Hedesunda. allt på 4 timmar mitt i skolavslutningstider. All heder till säljaren på Östlund i Hedesunda, otrolig serviceanda och raka puckar. En helt klart hedervärd säljare, rekommenderas varmt om du funderar på att köpa bil eller Transportbil!