Så länge jag kan minnas så har den här vagnen stått vid samma hus här i Ö och förgyllt stadsbilden… Blir lika glad varje gång jag råkar ha vägarna förbi och bilen står kvar. Ford Mondeo ST200 2000

Ögonblicksbild en regnig lördag i maj 2020

Jag har testat, jag har slipat, jag har skruvat… Men den kära Forden, lystrande till tillmälet P(j)uck har ingen framtid i min ägo, även om AC’n funkar perfekt och nästan allt annat så. Men vevstakslagren överlever typ 5 minuter på tomgång, ett par sekunder vid 2500 varv, röken som lägger sig lik en föraning av Lützen ger väl en indikation om att allt inte heller är helt kurant vad det gäller ventiltätningar eller kolvringar.

Nu ska jag väl inte säga att jag kommer sakna eländet så mycket, men jag kommer gräma mig över att det inte gick att reparera motorn, ett antal vevlagerbyten till trots och en massa slipningar av veven. Att jag dessutom lyckats byta fjädrar, bromsrör och målat en hel del rostskyddsgucka på allsköns ställen, ja faktiskt i en sån omfattning att besiktningsteknikern var mäkta imponerad över hur fräscht det hela såg ut under….

Men väl, när man lått vägs ände, ja då är det vägs ände…. Och som så ofta, så kommer jag förlita mig på att Fordonsflytten kommer se till att Forden får det öde den förtjänar. Så om du har en bil som behöver gå till skroten så hör med Fordonsflytten vettja!

Minnesgoda vänner drar sig nog till minnes att Puck gjort sin entré på garageuppfarten. Likaledes minnesgoda minns nog även att allt inte riktigt lirade på hemvägen. Lagerslamret i trakterna av Arboga fick mig att fundera på att ställa eländet längs vägen och hoppas på att någon annan skulle lösa mina problem…

Men att ge upp det har ju inte riktigt legat för mig sägnen säger väl att har man tagit svärmor i båten så får man sänka den på djupt vatten….

I mitt fall höll det hela vägen hem, och nya vevstakslager beställdes och nu verkar det hela lira lite tystare…. Videon nedan visar hur eländigt det hela var….