Såhär med bara någon vecka kvar inför det att årets stresstest. Då i form av semestern hägrar pågår en smärre kamp i mitt huvud. Det kan yttra sig i många olika faser och planer.

Allt från att sondera alla annonssajter efter lämpliga objekt. Fundera på om det finns spännande vagnar jag i borde uttrycka intresse för. Överväga alternativa vagnval. Reflektera över vad jag verkligen vill ha. Även fundera på hur jag ska lyckas bli av med kandidaten om kemin inte infinner sig.

Än mer förvirrat kan det bli när jag försöker sätta objektet i någon form av projektkontext. Här nedan ett försök till Youtube-uppslag för hur ett avhämtande långt bort i landet skulle kunna utspela sig. En plan timead och klar inte helt ovärdig en viss Charles Ingvar.

Här någonstans börjar det allt som oftast gå upp för mig,
-ett; Köpet är sällan det svåra – ja om nu väl säljaren svarar – och det är det ju inte alltid:-)
-två; Logistiken har blivit så mycket mer problematisk ju äldre jag blivit. Helt plötsligt ska det vara platsbiljett på tåget, ja rent av snabbtåg med frukost.
-tre; Ja vad gör jag om jag helt plötsligt vill komma ur ägandet? Hur mycket kommer jag gå back, eller kommer jag ens lyckas sälja?
-fyra; Vad har jag för vision med förvärvet? tänker jag att det ska vara något att bruka, skruva eller visa upp?

När allt detta sköljt över mitt sinne, ja då är det inte alltid kompassriktningen känns given. Nej skulle jag idag sätta en blank 25-öring på vad nästa objekt som landar på uppfarten verkligen kommer vara. Ja då får jag faktiskt bli svaret skyldig. Det är inte omöjligt att det skulle bli något helt annat än vad min vision är för stunden. Ty det nog bättre att köpa något som man tror man kan bli av med. När det stadiet av bilägandet står för dörren. Det behöver ju inte vara drömbilen av idag som är mest lättsåld…

Även detta år har ett par vagnar passerat garagets lugna vrå. Båda var inte några vagnar som jag egentligen hade tänkt införliva även om båda var trevliga. Men någonstans var ingen av dem ämnade för storverk i min ägo.

Möjligen kan jag väl tycka att Forden Roffe var ett intressant objekt att förlänga livet på. Ska man vara krass var det ingen ekonomisk vinst men väl ett kul projekt att öva felsökning av bil-el på,.

I ärlighetens namn behövs tilläggas att på tal om ekonomi så var ”Ludovico en Audi” verkligen Ebberöds bank och resulterade i en förlorad månadslön på att ha ägt vagnen i typ 50-60 dagar. Men där och då var det Vagnen med stort V som helt plötsligt uppenbarade sig. Ska jag vara krass så var den även en starkt bidragande orsak till att den vagn jag tror jag skulle vilka ha rann mellan mina lätt reumatiska fingrar. Ledsen bilägare H – bara omständigheterna varit annorlunda.

2022 skriver även in sig i min historik sommarregn jag åkte 7 km för fort på 30-sträcka! Inte nog med denna nesa, jag missade även en skyltning om att p-skiva skulle nyttjas på en parkering. Ack ve vilka utsvävningar helt på grund av min ’hemmablindhet’. Samtidigt var det hela en god påminnelse om att trafikregler uppdateras över tid.

Har du tänkt på att stadskärnor numera har en hel palett av tänkbara hastighetsregleringar i tätorten. Här i ”Ö” finns allt mellan 7, 30, 40, 50, 60, ja även 70 om man räknar in matarvägarna in till stan. Lägger man därtill motorvägens 90 ja då är provkartan nära på total. Möjligen saknas 80, 100, 110 och 120 – men i stadstrafik inte rimligt. Därtill finns ju även 10, 15 och 20 på enskilda vägar lokalt, men då är det privata väghållare på industri- och bostadsområden.

När det nu gäller att blicka framåt och ta ut riktningen för 2023 så kan jag torrt konstatera. Än så länge är mitt behov av en vardagsbil lätt obefintligt- eller i alla fall så pass litet att Diesel-Doris lär kunna täcka behovet i närtid. Det lämnar fältet för roligare alternativ öppet. Därmed inte sagt att jag kommer göra slag i saken såvida inte rätt objekt blir tillgängligt till rimliga pengar. Sedan vad rimliga pengar må vara är ju alltid en avvägning och varierar troligen över tid. Frågan om vad som är rätt objekt må även det vara ett synnerligen sluttande plan. Skulle jag göra listan idag skulle den troligen vara kort och koncis. Gemensamt för objekten i fråga är ”mötesplatsen vid trädet”.

Nu slutar inte årets fordonseskapader med detta, i garaget står även knallerten Moffe och väntar på lite blidväder och massa inspiration. Men mer om detta senare – ja säkert långt senare:-)

För en väldig massa år sedan, ja någonstans under min KY-utbildning så hade vi en kurs i juridik. Mitt kära ex och jag gick samma utbildning och hon var synnerligen begeistrad i att konstruera rättsliga scenarion.

Ja hennes intresse och frenesi var sådan att den stackars inhyrda affärsjuristen till slut svarade något i stil ”uppfinn inte rättsfall som inte finns”. Jag tror att denne syftade på att det alltid finns ett intresse för viss vinning eller fördel som alla som hamnar i en rättstvist har ambitionen att dra nytta av eller få del av. Kanske är det många gånger den där alternativa segern är något som används just i affärsjuridik som en gemensam faktor för att lösa ut tvister.

Jag kan skönja samma driv hos mig själv. Eller ska jag säga feltänk? Under hösten har jag börjat samla delar på måfå. Eller ska jag säga på vinst, eller mer troligt, på förlust. Jag tänker givet på de där udda detaljerna som oftast gick sönder på en viss bilmodell av ett par enskilda årsmodeller i ett specifikt utförande:

Samlandet har väl gått halvbra. De två mest kända ”svagheterna” och misstänkta felkällorna har jag lyckats införskaffa. I sig kanske en bedrift med tanke på att ena detaljen gick ur produktion runt 1989. Den andra verkar man ha hållit liv i produktionen in på 2000-talet så där var det mindre problematiskt.

Här förleden så hade jag turen att sammanstöta med ägaren till just en sådan vagn. Turligt eller kanske tråkigt nog påvisar den dessa symtom där detaljerna i fråga skulle kunna tänkas vara felkälla eller om man så vill lösningen

Vagnägaren i fråga tror mer på att det handlar om en annan inte helt oväsentlig detalj längre bort i mekaniken. Inte heller denna detalj är direkt lättfunnen. De gånger de dyker upp med rätt märkning, alltså med biltillverkarens detaljnummer så är priset låt säga runt 2000 kr när den landat hemma i Sverige uppskattningsvis. Fördelen med just den delen är att den går att byta utan att ta ned massa bitar av drivlinan vilket annars krävs. Så då är ”pris kontra arbetsinsats-faktorn” fördelaktig. 2000 kr för 15 minuters skrivande.

Nämnda bilmodell är väl inte direkt någon volymvagn och tillverkaren i fråga tog det säkra före det osäkra och köpte drivlina från andra tillverkare. Något som teoretiskt i alla fall är bra. Ja för då har delarna bör ju ha funnits på fler modeller än just den jag är nyfiken på. För att nu göra det hela mer spännande så har förstås vagntillverkaren i fråga valt att numrera sina delar på helt eget manér så matchningsproceduren är som att lägga pussel. Ty vad motsvarar detaljen med artikelnummer xxxyyyy i de andra tillverkarnas nummerologi?

Lite som att läsa Kalle anka på utrikiska

Om nu bilmodellen jag imaginärt samlar delar till varit tillverkad 20 år senare så tror jag internet kunnat matcha allsköns träffar framlänges och baklänges. Nu finns nog inte riktigt samma ambition hos dem som är entusiaster kring bilen idag. Den som vet har säkert ingen ambition att delge övriga att detalj X motsvarar detalj y hos annan firma, för y går säkert att hitta för en spottstyver bara man vet var man ska leta. Men visst då skulle ju även jag ta chansen att sälja 3-4 gånger så dyrt:)

I mitt tidigare värv som reservdelshandlare så har jag i viss mån lärt mig att matcha på gehör – och eftersom ingen minns en fegis har jag nu beställt även den där tredje delen. Visserligen inte för en ren spottstyver men väl så pass billigt att jag vågade chansa. Inte för att detaljen än ramlat in i min ägo, men postnord skvallrar om att den är i antågande. Eftersom jag inte har någon bil att sätta den på så kommer jag bara kunna konstatera att det är ännu en detalj som kanske skulle kunna lösa problemet på en bil jag inte har:-)Eller som man även skulle kunna konstatera, jag lägger pussel utan passande bitar eller objekt att applicera dem på, helt i blindo…