-Med frustration följer ambitionen att förändra, säger såväl en och annan hobbyuttolkare av det mänskliga sinnet som skribenten på den här sidan.
Om nu juli var en månad där jag torrsimmade i fler objekt än på länge så artar sig augusti i samma anda. Den här gången föll intresset på en Omega 2.2 Elegance anno 2001 – en karossrevidering som är en facelift på Omega B, ibland benämnd av entusiaster som Omega C även om det inte är ett officiellt epitet. Just det här exemplaret påvisade en bra historik att utgå från, enägarvagn som köptes av en då 70-årig herre som gick ur tiden i våras 87 bast. Säljaren var sonen, även han inne på pensionsdecenniet men möjligen ett eller ett par år innan den infaller.
25 friska mil till Norrtälje och nära tre timmar i bil för att kolla, bara det är väl ett varningstecken för att det inte kommer bli någon affär – hustrun frågade lite fundersamt om jag verkligen hade tänkt över att lägga 50-talet mil i bil bara för att kika? Frågan var ju helt klart befogad – och visst jag hade mina tvivel redan när jag satte mig i bilen. Det finns ju en viss korrelation mellan pris, förväntning och skick… I alla fall jag har ju större förväntningar på en i förhållandet dyr bil, kontra en billig dyr bil, något som jag ofta förkunnar för nära och kära som inte riktigt alltid förstår. Paradexemplet i min värld är väl att det är lättare att acceptera fel på en dyr sportvagn som kostar en spottstyver av dess värde, kontra att betala nära dubbelt upp mot värdet för en halvbra exemplar.
Åter till ämnet; Röd Opel, ca 15500 mil på mätaren, på pappret – bra grundutrustning dvs Xenonljus, ACC, originalstereo med CD’n, rollo och enligt uppgift servicehistorik med kamremsbyte 2016 (14500 mil) och som sagt en äldre herre som ägare. I verkligheten, ja ungefär det samma, en bra ”5-7 meters” bil, där flertalet lackuppslag med en del iögonfallande bättrade med låt säga tveksamt resultat (man anar övermålad rost). Underredsbehandlad 2005, något som säljaren talade om som om det vore gjort igår. Irriterande krympta gummilister, mest markant var den vid grillen som var ett par centimeter för kort, nedre tätningslisten på vindrutan hade släppt i vulkningen osv. Invändigt så var bilen ärligt ostädad men därmed tämligen skitig, alla dörrpaneler var mer smutsbeigea än grå som de var från fabrik, skitig förarstol – dock bra innertak, handskfacksluckans lås var defekt – dock bra nyckel till bilen! Det vet jag sedan jag nyttjade en Opel Vectra att dessa har kort livslängd och knapparna lätt ger upp, korrekta hjul S&V av kända fabrikat – dock vet jag inte om jag uppskattar 225/60r16 som vettiga hjul till den svenska vägstandarden.
I annonsen så anges priset till 18500, vilket kunnat vara skäligt om bilen varit nyskattad, nu vill även säljaren ha 3050 i skattepåslag, så alltås 21550 som salupris. Min ärligaste värdering är att den borde listat 15-16 skattad… så jag åkte därifrån utan att diskutera vidare.