Att uppfinna lösningar på ett i-landsproblem

Publicerad denFörfattareMichael Niskakoski

Härom dagen fick jag för mig att rätta till registreringsskylten på ”alkoholisten”. Lång tids förfall och en tidigare inte fullt så engagerad förare synes ha påverkat estetiken. Ja faktiskt så pass så att jag skulle säga att det mesta satt på sniskan. Därtill visade sig skylthållaren vara rejält stukad.

Där någonstans så började jag fundera på alternativ. Givet så spann det hela vidare långt bortom mina verkliga problem. Nu skulle jag helt plötsligt försöka få till en bra skylthållning för dem som råkar ha personlig skylt och dessutom vill kunna vara mobil och flytta skyltarna mellan flera fordon.

Där någonstans är jag ju, med en tanke på att lösa ett problem som jag turligen inte har.

När privatimporten var en folksport

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Om nu 25 år sedan får antas vara ett mannaminne. det finns de som vill hävda det i alla fall. Ja då var det inte i det här mannaminnet det begav sig. Men strax efter vårt senkomna medlemskap i EG som rakt omdanades till EU vällde det in bilar i landet. Det skrevs spaltkilometrar i varje motortidning av rang. Det var tips och trix och allt vad man nu skulle ha koll på. Magkänslan är att det sålde lösnummer men även hade en viss folkbiladande karaktär.

Om nu privatimporten i slutet av 1980 och tidigt 1990-tal tidigare mest varit en företeelse för utlandsposterade svenskar på väg hem. Ja det var ju dessa som hade det vidaste nålsögat att ta sig igenom. Så innebar avreglering i form av slopande av särregler för nybilar om de uppfyllde regelverket för EU’s helbilsgodkännande.

Det i kombination med en inte helt oäven privatekonomi och utsikten att kanske skaffa en årsgammal bil till fördelaktigt pris, köra den något år här hemma och sälja till högt begagnatpris. Ja det var i alla fall det som tidiga anammare hävdade att det gjort. Och vem ville inte få bräcka grannen med en topputrustad stortysk? Hur det blev i verkligheten kom det även att skrivas spaltkilometrar om.

Lättlurade svenskar som inte direkt detaljstuderade om stämplarna i serviceboken verkade rimliga. Eller som någon skrev, -det är inte troligt att ratten och pedalgummin blir fullt så slitna på blott xxxxx km körsträcka. När väl marknaden kom till det läget att det var dags att casha in ja då var det inte fullt lika lätt att kränga den där importbilen. Avsaknaden utan stolsvärme eller rent av kontinentalvärmepaket som inte mäktade med att värma kupén vid -20 C kunde ju vara en stor plump i protokollet. För att inte tala om att vid det här laget var man inte den enda som fått den briljanta idéen att shoppa bil från utlandet. Ty även de som ville skaffa ny bil hade fått insikt om att det fanns besparingsmöjligheter i att ha en lång weekend i mellersta Tyskland. Å skulle utbudet av bilar inte falla på läppen. Ja då fanns väl möjligheten att bystta bilen full med fulöl på vägen hem.

I andra fall insåg man att man råkat köpa en citron och försökte göra försäkringsanspråk för om möjligt få ersättning. Man kan väl säga att det var en och annan som fick sina fiskar varma och rent av fick skaka galler för sina kreativa försök som resulterade i försäkringsbedrägerier.

Året 1997 så gjordes i alla fall en stor insats för att avmystifiera processen att åka utomlands för att köpa sin nästa bil. Bröderna Lindströms förlag och skribenten Roland Niklasson, som skrivit för bland annat Teknikens Värld gjorde slag i saken och satte processen mellan pärmar, eller ja i alla fall Kartonnage. Låt mig presentera publikationen med den imposanta titeln ”Stora Bilimporthandboken – AutoGuide ”complete European Car Price Guide”. Nja det är inte direkt så det rullar av tungan direkt. Om det blev några fler utgåvor – svårt att svara på. Jag hittar inget om denna i Kungliga Bibliotekets rullor. Om någon möjligen känner till något, eller om skribenten själv kanske får ett ping när jag nu nämnt ditt namn. Hör gärna av dig 0702170017 @ majks.se

 

1980-talets biltidningar verkar vara ropet

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Det är onekligen lite lätt att glömma bort mitt andra lilla webbprojekt i form av Majks.se. Nu gör jag regelbundna uppdateringar. Men eftersom antalet tillfällen någon hör av sig om sidan är få. Ja då är det lätt att glömma bort att det nog finns besökare där också.

Det som händer på den här sidan följs ju upp av WordPress och redovisas titt som tätt. Men Majks.se har inte samma fina teknik i bakkant som håller koll. Trodde jag, i ett svagt ögonblick har jag visst aktiverat någon sån spårning. Så döm om min förvåning när besöksräknaren snurrat upp 26500 besökare det senaste året! Det är helt klart över förväntan.

Så min nyvunna insikt är att 1980-talets biltidningar verkar röna intresse, Nu Automobil och Bil & MC är i ropet just nu som det verkar.

 

 

Ännu 15 minuter av kändsskap – typ i alla fall

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Idag fick jag ett telefonsamtal från en trevlig gentleman någonstans ute på östgötaslätten. Det händer inte allt för ofta att någon faktiskt ringer numera, något trevande sms eller mail händer. Men telefon var inte igår så att säga. Ämnet för dagen. En artikelserie som gick i någon av alla härliga publikationer jag har i arkivet. Inte heller det helt ovanligt.

Men det som verkligen gjorde min dag var hur korrespondenten fått nys om Majks.se. En bit in i berättandet nämndes som i förbifarten. ”-Jo jag var på stadsbibliotetet och letade efter tidningarna men de fanns inte längre i samlingarna.” Jag var tvungen att tillstå att det var just därför samlandet tagit fart. Även på vårt nya fina kulturcentrum och till lika bibliotek gallrades alla gamla tidningar ut när det var dags för nyinvigning. Men det som faktum att bibliotekarierna bakom disken hade rotat fram ett kartotekskort. Som jag tolkade det hela hade det på det stått, majks.se en sajt för svensk motor periodika 🙂 Min lilla sajt, nu som kartotekspost på ett stadsbibliotet – stort!

Utifrån bilderna på omslagen hade nu min sagesman lyckats pussla ihop vilka tidningar som han är på jakt efter. Jag får tillstå, att få bidra med mitt lllla hobbyprojekt så att andra kan nyttja det i sin egen kunskapstörst –  Ja sånt värmer!

 

Jag väljer spriten framför allt!

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Min sommarplåga för säsongen – Alkoholisten har varit på besök hos Carspect. Rimligen var det väl en udda tanke från min sida att besikta så tidigt. Det var i alla fall 3 månader kvar innan körförbud. Men två begynnande stenskott dagarna innan. Ja de satte liksom fokus på att det var dags. Ja innan sprickorna började vandra iväg.

Alkoholisten har inte direkt rosat dessa spalter. Vi fick ju en avig start. Men så är det väl när man stöter på en missbrukare i vardagen. Det finns liksom lite nerv under ytan. Så här i efterhand kan jag väl säga att bilen påminde om en lättare knarkarkvart invändigt. Inrökt, ostädad, fimpar bort ikring. Allmänt eftersatt och sunkig. Dessutom synnerligen inkontinent. Och med stor aptit på diverse alkoholer i form av glykol och E85-bränsle

Men såhär två månader in så är det väl som att ha en klient på torken. Det går så sakteliga mot mer städat beteende. Visst ”kroppen” har väl tagit stryk bortom vad enklare sminkning kan dölja. En intryckt skärmkant vänster bak. En rostäten framskärm som saknar botten. Allmänna bucklor och stenskott. Men, och här vill jag verkligen säga men – Pigga ögon i form av bra lampor. Därtill bra och snabb värme. Men visst, radioantennen lyser med sin frånvaro ännu. Utsikten att lägga 400 hundra för att kunna höra om världens elände i realtid via radions P1 känns lågprioriterat idag.

Förbluffande träffande analys – åtta år av klarsynthet?

Publicerad denFörfattareVagnparksansvarige

Redan för snudd på dagen 8 år sedan. Ja eller 7 år och 11 månader och lite växel, om nu nogräknat det ska vara.  Formerade jag tanken om drivkraften bakom mitt trånande efter bilar. I inlägget https://www.niskakoski.net/2017/03/29/bilinkop-ar-det-kopet-eller-planeringen-som-driver/ så summerade jag väldigt sansat något fascinerande.

Insikten som redan då stod tämligen klar, var att det oftast räcker att få göra grundforskningen. Med grundforskning i det här fallet handlade det om att belägga typfel. Läsa in sig på modellen. Räkna och planera för att fixa eventuella egenheter. Men framför allt skriva inköpslistor hos olika leverantörers webbshoppar och summera.

Att det räcker väldigt långt med att torrsimma

Redan för några veckor sedan fastnade en vagn på min radar. https://www.niskakoski.net/2025/02/09/i-lappkastens-tidevarv/ Så här i efterhand kan jag väl inse att det var ett typiskt exempel. En bil av kul modell men inte helt rätt för en snart 50 åring. Lite för dyr för att kunna skrivas av om något gick fel. Lite för tekniskt utmanad för att inte vara en potentiell härdsmälta.

Men även de andra faktorerna i form av en säljare vars svar lämnar lite för mycket i tolkningen. Dessutom fanns alla faktorer av tvivel. hur kom det sig att bilen bara ställdes för 3 år sedan. Går det ens att komma in i bilen när den är strömlös? Om man inte får starta, hur ska man då veta om den funkar?

Ja frågetecknen var många. Funderingarna på hur man jobbar sig runt olika hinder, minst lika utmanande. Här får väl erkännas att det gått så långt att jag pratat med tekniker på auktoriserad verkstad. Vidtalat Kranbilsfirma för offert(!) på att lyfta loss bilen från uppfarten den står på, Sedan ska inte heller glömmas. Tagit fram fabriksinfon om utrusningslistan över storlek på bromsar. klädsel och tillval från fabrik.

Sista hindret – hur låser man upp en stöldlåst VAG-produkt?

Att listan kan göras lång över all tankemässig vedermöda som lagt ned känns onödigt. Ty igår föll sista biten på plats i mitt projektpussel. Och en gameplan för hur man ska kunna spänningssätta bilen som stått med tomt batteri i 3 år löstes ut. Föga trodde jag väl själv att det skulle få luften att gå ur ballongen, eller luftslottet jag byggt för mitt inre.

Men idag kan jag med gott samvete säga, jag är klar, jag behöver inte lägga 4-5 månadslöner på att bevisa att det är görbart. För jag är redan klar och har lagt det bakom mig.